Bakgrund
Jag har spenderat åtskilliga år inloggad på diverse forum, så mycket tid att
jag hade riskerat mitt äktenskap om jag bara hade varit gift. Jag har
egentligen inte haft någon speciell plan med det hela och det har sannerligen
inte varit frågan om någon form av planerad forskning inför det här projektet.
Men trots allt kan man inte låta bli att reagera för vad som händer, vilken typ
av människor som skriver, vad de skriver om och vilken nivå det är på
argumentationen emellanåt. Nu fick jag det nästan att låta som om allt är
negativt med de här forumen och så är naturligtvis inte fallet men det är
onekligen enklare att komma ihåg de mer utmärkande delarna av dialogerna, i den
mån det överhuvudtaget finns dialoger, än när det flutit på fint och följsamt.
Eftersom flera av de forum där jag har varit aktiv, eller enbart varit
inloggad som observatör för den delen, förbjuder reklam tänker jag här heller
inte ge dem någon gratisreklam genom att nämna dem här vid namn heller. Det är
heller inte min ambition att hänga ut någon specifik användare till namn eller
ens användarnamn, utan enbart att försöka fånga essensen av det liv som jag
engagerat mig så mycket i att det har blivit någon sorts alternativ verklighet
för mig. Företrädesvis har det handlat olika film- och musikforum eftersom det
är detta jag främst har varit intresserad av att diskutera, men även andra
typer av mer generellt inriktade forum har fångat mitt intresse, åtminstone på
senare år.
Det hela började egentligen på en fjortiscommunity där det fanns olika
typer av möjlighet att diskutera publikt, någon form av forum alltså. Eller
vänta förresten, jag är ju så pass gammal att jag faktiskt har en historia på
gamla Usenet också. Jag vill väl inte påstå att denna tid präglade mig särskilt
mycket men det var onekligen där jag först började min bana. Jag var oerhört
mån om min integritet och var livrädd för att bli identifierad. Mycket väsen
gjorde jag väl kanske inte av mig men jag minns denna tid med välbehag och jag
gjorde ett par bekantskaper som sedan skulle bli ganska nära vänner,
internetvänner alltså. Men eftersom internetlivet blev en alternativ verklighet
redan då så vill jag definitivt påstå att det var en personlig vänskap. Det var
tungt att få reda på hur den ena tog livet av sig och hur den andra dog av
diabeteskomplikationer. Och så länge jag hade ICQ, en slags föregångare till
den Windows Messenger som numera verkar vara standard på alla datorer,
installerat på datorn hade jag inte mod nog att radera mina avlidna vänner från
listan. Och hade jag inte bytt dator efter en hackerattack hade de varit kvar
där än!
Hur som helst så var det på ett fjortiscommuntiy min bana började kan man
säga. Möjligheterna var begränsade men de få tillfällena som gavs gav ändå en
viss tillfredställelse. Det här var också första gången jag stötte på en
människa som verkligen älskade sig själv och sina åsikter, en som inte riktigt förstod
skillnaden mellan en åsikt och fakta och en människa som inte riktigt förstod
att han kunde ha fel och som inte gav sig ens när man imaginärt trampade honom
på halsen. Jag hade väl inte direkt koll på vad det var som var fel på honom
vid tillfället och hade väl heller inte direkt någon koll på psykologiska
termer att klä mina erfarenheter i. Numera har jag insett att det förmodligen
var första gången jag stötte på en tvättäkta tysk narcissist som dessutom
troligen led av någon sorts autistisk störning.
Det var också första gången jag kände ett sug efter att övertyga någon
annan om mina åsikters förträffligheter och om problematiken med de argument
som lades emot mig. En inskränkt inställning lär man sig ingenting av kunde jag
konstatera och på den vägen har det varit sedan dess. Jag uttalar mig inte om
något jag inte är tillräckligt insatt i för att ha en åsikt, jag försöker i
möjligaste mån att inte låta mina känslor färga mitt uttryckssätt och jag har
framgångsrikt utvecklat mitt språkbruk mot en mer korrekt svenska än den jag
lärde mig i skolan genom att skolka från svenskalektionerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar