10. Elitism

Elitism

I samband med att jag började lägga upp mina texter här på bloggen märktes det tydligt att intresset från mina gamla ”fiender” var stort. Det är anmärkningsvärt vilken energi man orkar lägga ned på att följa det jag skriver, med enda motiv att ifrågasätta och kritisera min ståndpunkt. Förneka att det ligger till på det sätt jag har beskrivit det hela på och, ärligt talat, angripa mig på ett oerhört barnsligt sätt – ta min argumentering och anklaga mig för det jag redan har skrivit. Har man inga egna åsikter? Det är förstås enklare att låta andra tänka ut hur det ligger till och sedan bara vända på det, som att sätta upp en spegel ungefär, Jag hade förvisso länge en tes om att det inte bara handlade om dumhet utan även psykopati, misslyckad psykopati kanske man kan säga förresten. För en psykopat har förmågan att dupera sin omgivning, likt en kameleont skifta egenskaper just för att smälta in och framförallt ställa sig in.

Det handlar förstås om människor med väldigt lågt egenvärde, eller kanske rättare sagt mindervärdeskomplex. De vet själva med sig att de inte kan mäta sig med sin omvärld och skapar på sätt och vis ett alter ego där de vet och kan allt bäst. De lurar sig själva kan man säga och det är ju i sig tragiskt och ett handikapp som det torde vara oerhört svårt att slita sig loss ifrån. Inte förrän man inser sig egen begränsning kommer man att kunna tillgodogöra sig ny kunskap. Inte förrän man inser att det inte finns någon framtid i bakåtsträvande och inskränkthet kommer man att nå någon form av utveckling.

Tydligen har mitt nämnande av ett forum med tjugotalet medlemmar hetsat ännu mer och jag har väl, mer eller mindre, blivit tillrättavisad och påtalad vad detta forum egentligen handlar om. Ingen vidare bra reklam om man frågar mig, snarare styrks mina tidigare påståenden om att det är någon form at protestforum. Att inte alla är välkomna är något som jag ifrågasatte i ett tidigare stycke. Det paradoxala i att tillåta att användare som känner sig utanför i andra sammanhang gnälla skiten ur varandra för de inte blir tillräckligt uppmärksammade. Hur som helst mottog jag följande lilla beskrivning:

"Det lilla forumet med 20 medlemmar" är för inbitna och gedigna ***fantaster enkom och där har ingen annan något att hämta. Kärnan, dvs. de mest aktiva, har en mer el. mindre enhetlig uppfattning om vad **** är för något och står för. Det är inget debattforum, utan ett forum där likasinnade finns och lever i fin harmoni med varandra. Det är därmed inget forum för alla. Alla är inte välkomna, med andra ord. Man måste "skilja agnarna från vetet", så att säga, för o bibehålla forumets goda kvalitet. Så oönskade element där "rensas bort", om och när det är nödvändigt. Alltför många filmforum har "degenererats", inte minst pga en för otydlig inriktning. Det är ett forum där inte minst Hollywood, Svensk Film och Disney är cinema non grata. *** är ett forum av ***fantaster för ***fantaster. Tack för mig.

Jag passade på att censurera lite för att kunna infria löften att hålla det här reklamlöst. Döm själva, är detta ett forum Ni skulle vilja vara medlemmar på? Jag ser personligen en humor i det uttalandet, men eftersom jag är rädd att det där verkligen tas på fullt allvar av den som har skrivit det blir jag också lite skärrad. Tänk om det är flera som resonerar sådär?