6. Narcissister och megalomanier

Narcissister och megalomanier

Som tidigare nämnts så samlas det alltså en massa olika sorters människor på forumen. Folk med ett brinnande intresse för just det ämne som forumet centrerar sig kring, men också folk som bara vill synas egentligen. De kanske tror att de har en kunskap i ämnet och att deras blotta närvaro gör forumet mer attraktivt och det mest skrämmande är att dessa individer faktiskt kan lyckas få med sig en stor del av forumpopulationen på sin sida, till synes utan större ansträngning. Tittar man krasst på det är det förstås synd om dessa människor, både de som tror sig kunna leda en skock lamm och de som låter sig ledas. Jag har till och med sett exempel på medlemmar med ganska hög status som låtit sig påverkas i det verkliga livet av de största rövslickarna. Vad ska vi kalla detta för? Forumsociopati?

Det kan mycket väl vara underhållande att se på hur dessa människor skriver inlägg efter inlägg om absolut ingenting eller något som de tror sig har en enorm kunskap om. Men det varar inte för evigt. Det som från början är roande blir snabbt irriterande och tjatigt. Att gå till debatt med dessa människor är inte mycket mening eftersom de inte har någon självinsikt. De förstår helt enkelt inte att de inte är Guds gåva till forumet. De kan inte fatta att inte alla tycker som dem i alla lägen eller att inte alla avgudar deras enorma kunskap och erfarenhet. De drar sig heller inte för att påpeka hur förträffliga de är och påpeka mångåriga erfarenheter. I sig är detta egentligen väldigt humoristiskt eftersom vi, debattörerna, naturligtvis inser att de inte alls vet vad det är de pratar om, de gräver sig längre och längre ner i samma håla av självmotsägelser och målar in sig i hörn av motsägelsefull argumentering. De inser det förstås inte själv och det blir en sorts lyteskomik av det hela så länge som man står ut. Men inte ens när man påtalar direkta felaktigheter i dessa människors argumentation inser de hur fel de har. De är ju Guds gåva till vilket ämnet som än må diskuteras och även om de håller låda och ser till att det är ständig aktivitet är det i längden ett beteende av ondo! Jag har till och med sett exempel på dylika personligheter som hållit igång diskussioner på alldeles egen hand – med sig själv, under en ganska lång tidsperiod.

Naturligtvis skiftar det från forum till forum, på en del ställen styr rationalismen och inte emotionalismen, men jag har sett det hända flera gånger. Megalomanierna och narcissisterna kväver allt som lever och frodas i lärorika diskussioner. Ingen orkar till slut stå emot och eftersom alla som från början hade ett genuint intresse till debatt sen länge försvunnit till andra platser, fritt från forumtroll, när ledningen till slut uppmärksammar problemet finns det bara pratkvarnarna, som kan prata om precis vilket ovidkommande ämne som helst, kvar. Forumet dör!