Heliga Kor
Något som folk i allmänhet tycks ha enorma problem med när det gäller både
forum och internetliv överhuvudtaget egentligen, är att ta andra människors
åsikter. Att ge sig på någon annans favoritfilm eller favoritregissör i en
kritisk granskning, oavsett hur noggrant man uttrycker sig, är nästan dömt att
skapa bråk. Musikaliska preferenser är nästan ännu värre enligt min erfarenhet.
Jag har vid några tillfällen uttryckt besvikelser mot mycket etablerade
artister och genast mottagit angrepp på min person snarare än på den åsikt jag
har yttrat.
Det behöver förstås inte vara knutit direkt till forumskriverier. Jag har
fått en massa mejl från människor som inte kan acceptera att jag har gett deras
favoritfilm/musik allt för negativ eller positiv kritik. Personangreppen är
slående. Jag är döv, blind eller sexuellt avvikande, vad nu det har med saken
att göra? Det roliga är att jag faktiskt har blivit anklagad för att vara blind
när jag skrivit om musik! Jag undrar lite vad man tänker på som kverulant då?
Skulle jag ha skrivit mer rättvisande om jag hade varit seende eller vadå?
De här mejlen är som sagt oftast av en mycket dålig kvalitet, både
språkligt och innehållsmässigt. Något enstaka har dock kommit från någon
uppenbart högutbildad person. Man märker ganska tydligt på meningsbyggnad och
argumentation att det finns en viss akademisk träning bakom. Sådana mejl klagar
jag inte på, det finns allt som oftast fog för åsikterna som påpekas i dessa
och det är betydligt roligare att replikera till någon som, av allt att döma,
förstår vad man skriver.
För även om jag egentligen inte gillar att tro att folk är dumma i huvudet
så är det inte lätt att undvika ibland. När folk inte förstår skillnaden på en
åsikt och fakta, när de dessutom inte förstår varför deras åsikt inte kan vara
mer värd än min! Men lite fascinerande är det och jag har ägnat ganska mycket
tid åt att försöka förstå varför det blir på det viset. Är det av samma
anledning som regelrätta krig startas? Beror det enbart på språkliga
förbistringar eller är det känslosvallningar av personer som inte klarar av att
tänka rationellt. Är det helt enkelt så att det ligger kristna värderingar i
botten – behandla andra som då vill bli behandlad själv? Ödmjukhet helt enkelt!
När erfarenheten kring detta dilemma växer kan man ganska snabbt se om
diskussionen kommer att urarta. Man kan utnyttja det till sin egen fördel och
försvaga sin motståndare genom att förlöjliga honom. Är känslosvallningarna
stora lär han inte märka det utan bara eskalera sina personangrepp. Och offret
lär inte förstå att han förödmjukar sig själv heller och där i ligger lite av
humorn. Argument om popularitet lär komma upp till ytan, man förklarar lugnt
att kvalitet och popularitet inte nödvändigtvis har med varandra att göra och
sedan är bråket i full gång. Att förstå vad orden egentligen betyder oavsett
hur de oftast används är inget som alla förstår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar